SPX

Nå, inte är livet speciellt tråkigt. Mot bakgrund av de senaste årens vollamässiga törnrosasömn så har de senaste veckorna dånat som en ilsken väckarklocka i vargtimmen för alla börsaktiva. Alla purrades utan pardon. Den som inte vaknade i tid har nog önskat att allt bara var en mardröm.

Mina kunskaper på det medicinska fältet är extremt kringskurna så jag skall inte belasta er med ens dåliga gissningar huruvida mänskligheten kan tygla Viruset i det relativa brådrasket. I ett historiskt perspektiv förefaller dock detta sannolikt. Mer oklart är hur lång tid det tar och hur mycket, och vad, som försvinner dessförinnan. Det vi dock kan konstatera är att rörelsen sedan slutet på februari -20 förefaller ‘en bit’ från färdig. Sett i det stora hela är det egentligen inte så värst mycket till rörelse. Den är för klen i såväl pris som tid. Mot bakgrund av virusets konsekvenser för såväl företag som länder – och världen i stort – måste slutsatsen bli att det finns mer att hämta.

Intervallet ca 1870-2150 utgör ett första delmål i pågående rörelse nedåt. På längre sikt räknar jag dock med ett seriöst test av 1490-1650 vilket alltså sammanfaller med topparna från 2000 & 2007.

Viktigt att bevaka?

Att ovanstående utfästelse är på längre sikt är viktigt att slå fast. Det är också fullt naturligt att vi kommer att få rejäla motrörelser i pågående rörelse nedåt. Ser vi till nivåer på uppsidan framstår ca 2620-2660 som någon form av vattendelare. Ett återtag och etablering över denna nivå innebär att vi inte saknar anledning att på allvar överväga ovanstående scenario.

Tills dessa får fokus ligga på att, för den som inte nöjer sig med mer kortsiktiga rörelser, utnyttja upprekyler som förberedelser för nya insatser på nedsidan.

OMXS30

Är inte läkare. Heller

Trots den senaste tidens extravaganza har vi inte hunnit speciellt långt ned. Räknar dock med lite rörelse kring dessa nivåer ett tag. På längre sikt tämligen omöjligt även om ett det negativa har ett relativt tungt tolkningsföreträde.

Lågkonja och recession

När historien ska skrivas om några år är sannolikheten ganska stor att mallen blir densamma. Allt skylls på girigbukar inom näringslivet. Helst sådana som gör något abstrakt och ‘onödigt’. Något finansiellt. Derivat! Ingen förstår vad det är och ingen har lust att fundera ens ett varv. Så brukar det se ut. Övriga är oskyldiga och närmast kidnappade av nämnda girigbukar som för egen vinning sätter skeppet i sank och säljer öskaret till högstbjudande innan man tar helikoptern till säker plats.

Denna gång kommer det finnas fler som har fingrarna i syltburken. Skrev några snabba på Twitter. Oerhört förenklat och summariskt. Väljer att lägga det här för att själv kunna hitta det i framtiden.

För övrigt: en faktor som hittills missats i recessionsplaneringen är att kommuner och landsting kommer att vara en stark ‘pådrivare’ nedåt. rejäl kostnadsutveckling senaste åren samtidigt som demografi och behov (känt sedan länge) paras med aktuellt ekonomiskt läge.

många skjuter årets budget med någon eller tom ett par procent i år samtidigt som prognoser för kommande år ser ännu värre ut. ropen på ökade statsbidrag saknar reella förutsättningar då reformutrymme saknas på alla plan.

tillkommande åtgärder (skatte- och avgiftshöjningar) riskerar således att förvärra en redan labil konjunktur. notera också att många kommuner står inför stora investeringar i infrastruktur vilka knappast kan finansieras fullt ut med eget kapital.

det blir spännande att se NÄR (inte om) Kommuninvests solidariska borgensåtagande kommer att sättas i fokus. en fordringsägare har således rätten att kräva betalning direkt av en eller flera medlemmar utan att gå till Kommuninvest.

och allt detta pågår samtidigt som de flesta politiker är upptagna med att måla SIN bild av Sverige – på sociala medier… allt för lite kraft läggs på tankeverksamhet som hanterar mer akuta och framtida problem.

jag kan inte påminna mig om att vi haft en politiker-generation som varit så befriade av viljan att lösa relevanta strukturella problem som den nuvarande. nu handlar det mest om agendasättande i syfte att dölja, inte att lösa.